Idag har det varit en bra dag. Lite kallt i vinden men annars varmt och skönt.

Promenaden i morse var underbar. Det är så härligt att se allt som växer. Man kan inte förstå att bara för ett par månader sedan var allt dött och kalt. Men så kommer värmen och solen stiger allt högre  på himlen och med den skapelsekraften. Det riktigt exploderar av grön glädje. Det är som när man är deppig och man inte tycker någonting är roligt och alla är emot en, men så hittar man kranen inom sig igen och vrider på den så att glädjen börjar flöda. Man riktar sin blick framåt och uppåt istället för att borra två små hål i marken. Eller till och med se in i sin egen navel. (Navelskådare är man när man bara ser sina egna misstag och begränsningar och bra pratar  om dem)Härligt!!

Mannen har rensat trottoaren från ogräs, Han avskyr det men har han påbörjat nåt så slutför han det också. Det blev jättefint. Jag har några oavslutade virkningar som har legat i en korg nånstans i säkert 10-20 å. Undrar om jag har kvar virkbeskrivningarna..hrmm!

Jag hjälpte till med att rensa i vår lilla hörnrabatt samtidigt som jag gräddade matbullarna i ugnen. Det är roligt att baka matbullar för man kan nästan ha vad som helst i dem. Idag hade jag lite vitlökskrydda, oregano och krossat linfrö.  Dessutom använde jag olivolja och rapsolja i stället för margarin. Efter gräddningen penslade jag bullarna med en blandning av vatten och olivolja. Supergoda blev dom!

"Lyckliga de ödmjuka för de ska ärva hela världen"

kram Nilla

 Söta Isabella!

Det händer ju inte så mycket nu för tiden!!

Vad ska man blogga om? Fast det händer saker hela tiden,  blir man så lätt hemmablind.

Har precis rensat min inkorg på msm. Det var kul. Hittade en massa roliga mejl som jag har vidarebefodrat till en del. Det är konstigt vad det kan rassla till i inkorgen när man inte har kollat på några dagar. Man går med i det ena nyhetsbrevet efter det andra men man hinner ju inte med att läsa. Speciellt om det är på utrikiska!

Igår var vi i Kristianstad och hälsade på min käre makes barn och barnbarn. Det var mysigt. Lilla Isabella är så kär.

Vi åt en god lunch på Favoriten i K-stad. Det är nog det billigaste haket i Sverige.

Nu ska vi snart äta korv o bröd, en klassiker. Det bästa jag vet!! Och min mans favorit också ska jag tillägga. Vi är inte så kräsna.

Jag återkommer om nåt nytt händer!!

Gud är god, och Du är inte så dum du heller!!

Kram Nilla

 Min dotter Marie!

Nu var det ett tag sedan jag skrev. Ibland har man inget speciellt att skriva om och det har jag egentligen inte idag heller. Men man får väl hitt pa nåt!!

Min dotter är i Italien för att jobba med ett så kallat EU-projekt. Hon åkte i fredags och kommer hem den 27.  Men det var inte som hon hade tänkt sig. Tydligen är de mycket strängare där nere än här. Både hon och hennes reskamrat blev lite chockade. De åkte ner i tron att de skulle vara med och träna tillsammans med andra dansare, men man ville att de skulle coacha  andra dansare.

Dottern går på Sundsgårdens pedagodiklinje och ska till hösten söka in på Piteå (!) högskola för att bli lärare i dans och teater. Usch, det är alldeles för långt bort. Men jag får skylla mig själv eftersom jag alltid har uppmuntrat mina barn att göra det de tycker är roligt. När jag var i den åldern hade man inte så mycket att välja på. Det fick bli ekonomisk 3-årig linje för min del eftersom "min far hade ett företag" (syokonsulenten). Men jag var inte så ekonomisk. Man satt mest på Ringbaren och hängde med sina kompisar.

Igår var jag hos några vänner och hjälpte till att fylla en lastbil med kläder och  leksaker som skulle köras till Ukraina. Där är de verkligen fattiga. Min kompis som kör, brukar köra dit lite då och då. Nu hade han fått ihop en lastbil med släp. Det gick knappt att stänga bakdörren när vi hade packat färdigt. Men så skönt det är att jobba fysiskt utomhus. Det är nästan det bästa jag vet. Bättre än ett styrkepass på ett gym! Vill någon skänka kläder eller annat man tror kan behövas där borta så hör av dej till mig så kan jag förmedla det.

Gå in genom den trånga porten" ; Jesus.

Kram Nilla

Idag hoppade jag med ett skutt ur min säng (inte) klockan 8. Hoppade i träningskläderna och tog min vanliga promenad. Kändes lite kyligt men jag fick snart upp värmen. Och nu har vitsipporna börjat blomma och de doftar så himla gott, nästan som nardus (jag inbillar mig att nardus luktar himmelskt eftersom det står om den i bibeln).

Det blev ytterliggare en promenad idag. Den här gången tillsammans med maken och en av mina pågar. Vi gick i Norra hamnen som är den populäraste visa-upp-sig stråket i stan på sommaren. Där går man längs med kajen förbi alla små uteserveringar som serverar dyrt kaffe och dyra bakelser och drar in magen och låtsas nonchalera att man är betittad!! Men förutom det är det en härlig plats. Efter kajen kommer man till en stor strandpromenad utmed den steniga stranden. Man har gjort en väldigt lång brygga här ovanpå stenarna och spikat fast en del solstolar för allmänheten att vila i. Han som kom på denna idé var ett geni!

Det kryllade av folk där idag. Allt från powerwalking kvinnor till unga killar som spanade och äldre damer med halsdukar....!! Luften fylldes av de av tändvätskefulla grillarnas sträva lukt och doften av havet.

Och nu är man hemma och försöker svänga ihop nåt vettigt här på bloggen men inspirationen verkar inte riktigt infinna sig idag så det tar slut nu!!

FRID!!

kram Nilla

ps. bilden ovanför inlägget är tagen på Kullaberg i torsdags. Lägg märke till korset i stenen!!

Vi var och hälsade på Kullamannen igår. Det var precis som på film. Dimman rullade in över Kullaberg så man såg knappt 50 meter framför sig. Man riktigt såg hur dimshoken rullade in längs med klipporna. De yngre i sällskapet klättrade ner till Silvergrottan vilket är en tradition, medan vi lite äldre med krämpor bara tog oss upp och ner längs med klippan.

Jag hade tagit med fika så att var och en skulle bre sina egna bullar, men hemska tanke, jag hade glömt smöret. Jag hade duk, filtar att sitta på och en borste att sopa av bordet med, men inget smör. (Kanske beror på att jag inte använder smör själv) Men de andra kom som väl var över det, det hade varit hemskare att glömma sockret till kaffet. Det hade mannen fixat!

Vi var ganska varma när vi satte oss ner för att fika men eftersom dimman blev tjockare och temperaturen sjönk så började vi frysa. Medan vi packade ihop vår mat, så skulle jag vara lite omtänksam och lägga en filt om en i sällskapet men tji fick jag. Såg inte hålet i marken och snubblade och vrickade foten. Men så dråpligt det var. Vi kiknade nästan av skratt!

Vi stannade till i Mölle för att köpa glass, men ångrade oss eftersom det bara var 7,5 grader varmt!

Ju närmare vi kom hem försvann dimman och temperaturen steg till 15 grader (Helsingborg). Dubbelt så varmt alltså! Vi som tänkte ha en skön, varm och solig dag på Kullen! Men det var mysigt att krypa upp i soffan på kvällen och vira en filt om sig. Det var det skönaste på hela dagen. Vi blev i allafall friskluftsmiljonärer!! 

"Han blev slagen för våra missgärningar, synden blev lagd på honom, för att vi skulle få FRID"

Glad påsk och kram

Nilla

Jag har varit kristen i snart 25 år. Jag har nog sällan uppträtt som man "bör" göra som kristen. Jag är frånskild tex. Har bott tillsammans med en man utan att vara gift. Jag har ett sockerberoende som i media skulle anses vara som ett alkoholberoende eller narkotikaberoende. Jag tycker väldigt ofta "synd" om mig själv. Jag har gjort många saker som jag ser som personliga misstag när det gäller min kristna tro. Men genom allt detta har faktiskt min kristna tro burit mig, Inte förbi, under eller över utan GENOM! Ja det är sant som det står: om jag så ska gå genom vatten eller eld så bär han mig! Just nu har jag en period som jag mycket sällan går till kyrkan men jag ber nån gång varje dag och läser lite i i bibeln då och då. Som jag ser det bör man skilja på sin personliga tro och att gå i kyrkan en gång i veckan. För mig är allt jag gör en gudstjänst för Gud (eller bör vara i allafall). Därmed tycker jag inte det är fel att gå i kyrkan. Man måste ju träffas för att lyssna på Guds ord, men det är också viktigt att man kanske hör av sig nån gång till varandra däremellan! Det kan jag sakna. Men det kanske ska börja med mig. Jag kan inte sitta och vänta på andra att de ska göra nåt....AGERA SJÄLV!!

Jag är en mycket snäll person som gärna gör som jag blir tillsagd i stället för att göra det jag känner i mitt hjärta. Jag tror det börjar bli  dags att resa sig upp och stå för det man tror på och inte låta andra människor trycka ner mig längre. Klart att andra kan ha en åsikt om vad man tror på. Det kan jag ha också, men det är då man måste tänka om. Gyllene reglen: "gör mot (för) andra som du vill att de ska göra mot (för) dig"

Börja med ditt hjärta och så småningom ska din inre mognad fylla hela din varelse.

Paulus: "Det är Guds nåd, att det inte är ute med oss".

Kram Nilla

Alla har vi väl varit i den sitsen att hoppas bli godkända av våra respektives föräldrar. Man har precis blivit ihop och nu ska man presenteras. Undrar vilket som är värst; killen som preseneras för tjejens föräldrar eller tvärtom? Men är det ingen som har tänkt på hur det är för föräldrarna som ska träffa sina barns nyblivna prtners. De kan faktiskt också känna sig osäkra på sig själva och vill göra ett gott intryck. Mitt råd är var er själva och försök inte dra ut på första mötet för länge. Tids nog har man all tid i världen att umgås med dem.

Vårt betyg är MVG. Så Marie, du har gjort ett mycket bra val. Men vad spelar det för roll vad vi tycker egentligen?? Det är ju deras eget val och vi kan bara välsigna och uppmuntra dem.

"Glöm inte bort att utnyttja din förmåga som Gud har gett dig....."

kram Nilla

Sitter här och smaskar på vindruvor. Jättegott men tyvärr är de inte kärnfria. Och nu kom Kisen och ställde sig precis framför min nye skärm. Just det jag har fått en plattskärm. Allt ska ju va så slimmat och smalt nu för tiden, utom katten som gjorde sitt bästa för att fylla upp hela skärmen. Ta tv´n tex. Min far hade en radio- och tv-affär. och när tv´n kom skulle det vara en vacker möbel som man kunde visa upp för sina vänner och bekanta. Jag tror vi hade vår första tv 1954 (fast då var inte jag född). Den står fortfarande kvar i mitt föräldrahem. Min bror tog över det så jag kan faktiskt när som helst åka hem och avnjuta gammeldags hederlig svartvit tv. Ja, den funkar faktiskt fortfarande! Hoppsan. där kom katten igen och nu la han sig ner och försöker putta ner tangentbordet. Allt för att tigga uppmärksamhet.....! Nu sitter tv-appraterna som tavlor på väggarna där man kan sätta på en dvd med en brasa eller med fiskar som rofyllt simmar omkring i ett stort akvarium. Ja , man kan nog få nästan allt på dvd nu för tiden. Förresten. när den hänger på väggen ser ju alla andra grannar och eventuella tjuvar den. Många hus som får inbrott får det säkert pga. sin fina plattskärmstv. Sätt alltså inte platttv´n på en vägg så att den syns utifrån, hur gärna du än blir frestad till att göra det, om du inte vill bli av med en del av ditt bohag!!

Vad vi har för tv?? Vi har en vanlig stor klumpig. men den har i allafall två scartuttag.

"När jag är rädd sätter jag mitt hopp till Gud!!"

Kram Nilla